Västmanlands Viktigaste Podd!

Vilken typ av narkosmedel som används kan påverka överlevnaden efter en operation. Särskilt vid längre och mer komplicerade operationer, till exempel ändtarmscancer. Mats Enlund, överläkare i anestesi och intensivvård i Västerås, tillika docent och forskare, väckte stor uppmärksamhet i Sverige och världen när han kom med den första tillbakablickande studien som visade på ett sådant samband. - Det var en helt ny tanke, och ett samband som ingen hade sett tidigare, säger han. Han fick idén genom att

Hur är man bäst när det verkligen gäller? När minsta rörelse i dina händer kan vara en fråga om liv eller död? När varje medlem i ett team måste kommunicera snabbt och RÄTT för att rädda liv? Med inspiration från säkerhetsarbetet inom flygindustrin och kärnkraften har sjukvården utvecklat modeller för att träna sin personal i praktiskt vårdarbete. Det gäller allt från mer rutinartade ingrepp som att sätta en kateter eller ge en injektion, till situationer där gränsen mellan liv och död endast är en

Sedan flera decennier tillbaka har patienter med akut okomplicerad inflammation i tarmfickorna, divertikulit, lagts in på sjukhus och behandlats med antibiotika. Helt i onödan! Det kunde kirurgen, docenten och överläkaren Abbas Chabok, Västerås,  visa i sin forskning. I de allra flesta fall kan patienterna skickas hem direkt i väntan på att inflammationen går över av sig själv. Förutom att minska användningen av antibiotika i en värld som hotas av multiresistenta bakterier så är de ekonomiska

Snarkskenan - en liten manick som räddar hälsan - men också kan rädda äktenskap... Den bygger på forskning från Västerås, där man länge forskat på tandhälsa. Professor Åke Tegelberg och medicine doktor Eva Nohlert, båda tandläkare, samtalar med kommunikatör Lars Thomasson om forskning kring tandhälsa. Bland annat: Att många tandläkare har för lite kunskap om ätstörningar - trots att tandvården har en perfekt position för att upptäcka ätstörningar tidigt. Tro inte på konspirationsteorier om fluor

Arv eller miljö? Både och! Det svarar Professor Kent Nilsson när det gäller den urgamla frågan om vad som gör oss till dem vi är. Den forskning som bedrivs vid Centrum för klinisk forskning i Västerås går på djupet för att utreda sambanden. I ett av forskningsprojekten följs en grupp västmanländska ungdomar, födda 1997 och 1999, under 20 år. Först år 2032 kommer det att avslutas!

Kirurgen och professorn Leif Bergkvist samtalar med kommunikatör Lars Thomasson om: Hur han som forskare i princip var persona non grata i USA under lång tid - eftersom hans nya rön om östrogen utmanade mäktiga intressen. Hur en ny strategi vad gäller den så kallade portvaktskörteln ledde till att många kunde slippa svåra efterverkningar av kirurgi vid bröstcancer. Hur viktigt det är att som forskare vara ständigt ifrågasättande - även när det gäller ens egna resultat.

Docenten och forskaren Cecilia Åslund deltar i ett samtal med kommunikatör Lars Thomasson om status och biologi. Om den revolutionerande forskningen som visade att ungdomar med högre socioekonomisk status löper större risk för att hamna i antisocialt beteende än ungdomar i mitten av den socioekonomiska skalan. Om hur vår urgamla hjärna blixtsnabbt stämmer av vår statusposition - innan vi ens hinner tänka. Om att skådespelare som vinner en Oscar lever längre än de som inte gör det....

Med anledning av att Centrum för klinisk forskning, CKF, fyller 20 år under 2019 samtalar professor Kent Nilsson, tillika chef för CKF, med kommunikatör Lars Thomasson om bland annat: - Vad är klinisk forskning egentligen? - Vad är nyttan med den? - Vad krävs för att bli en bra forskare? Det blir också en utblick till framtiden. Kent Nilsson är övertygad om att vi kommer att få allt mer individualisering av medicinen tack vare utvecklingen bland annat inom genetik. Att ett preparat som inte passar