Döden hjärnan & kemisten

Rättsläkaren har en medicinsk specialisering som ligger utanför vårdkedjan. En stor del av rättsläkarens arbete sker när personen redan är avliden. Varje år görs cirka 5 500 rättsmedicinska obduktioner i Sverige. Det handlar om ärenden som har eller kan ha orsakats av yttre påverkan som till exempel mord, självmord eller olyckor. Det är polisen som är beställare och syftet är att utesluta brott och fastställa dödsorsaken. Men rättsläkaren arbetar inte enbart med döda personer. En annan lika viktig

En person som har begått ett brott som enligt lagen ska ge fängelse hamnar också där om det finns tillräckliga bevis. Men det finns ett undantag från den regeln. En gärningsperson som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till rättspsykiatrisk vård, inte till fängelse. För att få svar på frågan om gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning vänder sig domstolen till Rättsmedicinalverket. Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri gör en rättspsykiatrisk

Varje år vinkas tusentals bilister in till vägkanten av en polis som sedan ber om ett blåstest för att kontrollera om föraren är påverkad av alkohol. Om testet ger utslag eller om det finns misstanke om drograttfylleri så kommer föraren att få lämna blod- och urinprov. Dessa prover analyseras alltid på Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet i Linköping. När analysen av ett prov är klart visar den vilken substans föraren har i kroppen. Det rättskemiska laboratoriet i Linköping kan spåra och

DNA-tekniken gör det möjligt att med hjälp av skrapprov från munnen avgöra om två personer har ett nära släktskap. Om två olika munskrap kommer från en förälder och dennes barn kan Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska enhet fastslå släktskapet med en säkerhet av 99,999 procent. Det är med andra ord en analys som gör det möjligt att peka ut rätt far bland hundratusen män. Samma rättsgenetiska enhet har utvecklat tekniker och kunskaper som är avgörande i faderskapsmål. Men enheten kan även uppnå samma

Det andra avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten är mörkt, och kanske inte något för känsliga lyssnare. Ämnet är styckmord i Sverige. Två studier har kartlagt samtliga kända fall av styckningar och styckmord sedan 1961 fram till och med 2017. Poddens gäster, läkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg, arbetar med en av de båda studierna. De undersöker samtliga kända styckningar från 1991 fram till och med 2017. Vi diskuterar och går igenom de fyra olika motivgrupper som styckmord och styckningar

En klar majoritet av alla tungt kriminella lider av psykisk ohälsa. Diagnoserna varierar och kan vara allt från bland annat missbrukssjukdomar till depression, ADHD och psykopati. Men när i livet börjar vanligen problemen? Vilka barn och ungdomar ligger i riskzonen för att bli kriminella och slå in på en kriminell livsstil? Vad kan göras för att få stopp på en sådan utveckling? Vilka medmänniskor är viktigast för att få en sådan person på bättre tankar och hur ska en anhörig, vän eller bekant