x

75% of people globally want unbiased news (Pew Research) but are concerned they're not getting that.

Get balanced coverage with Symby. See how stories are covered across diverse outlets and spot when one side covers a story the other skips.

PODCAST

Språket

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

science

All Episodes

00:30:00

Hur pratar vi om kroppen?

Språket ·

2019/04/08

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad

sv

00:30:00

Kan alla svenskar prata franska?

Språket ·

2019/04/01

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva? Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det

sv

00:30:00

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Språket ·

2019/03/25

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån? Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper

sv

00:30:00

Behövs orden för att uppfatta färger?

Språket ·

2019/03/18

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart? Vilka färgnamn finns i olika språk? Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt? Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte? Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint,

sv

00:30:00

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

Språket ·

2019/03/11

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas? Var kommer ordet sonika

sv

00:30:00

En gräddfil rakt in i räkmackan

Språket ·

2019/03/04

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för? Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen? Hur uttalas malplacerad? Villhöver i betydelsen att vilja ha

sv

00:30:00

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Språket ·

2019/02/25

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck? Varför används uttrycket blåögd om en person som anses

sv

00:30:01

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket ·

2019/02/18

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i

sv

00:29:59

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Språket ·

2019/02/11

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare

sv

00:30:00

Säg havremjölk om du vill!

Språket ·

2019/02/04

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett

sv

00:24:59

Kritiker kritiserad för kritik

Språket ·

2019/01/28

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt

sv

00:25:00

Klä på dina substantiv!

Språket ·

2019/01/21

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog

sv

00:25:00

Vem vill vara en lyckans ost?

Språket ·

2019/01/14

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund? Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och

sv

00:24:31

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Språket ·

2019/01/07

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det heta en taco eller en tacos? Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda

sv

00:24:29

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

Språket ·

2018/12/31

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån?När och hur kom ordetmysin i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara? När ska man säga Gott slut? Vem är Knut och vad har han med julen

sv

00:41:25

Språket dokumentär: Striden om hen

Språket ·

2018/12/25

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det

sv

00:24:29

Snö, julmust och generationsskillnader

Språket ·

2018/12/24

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad skiljer sigi olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån? I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer

sv

00:24:29

Rackarns bananer och attans bananer!

Språket ·

2018/12/17

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck? Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så? Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån? Hur används ordet

sv

00:24:30

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Språket ·

2018/12/10

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem? En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt? Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det

sv

00:24:00

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Språket ·

2018/12/03

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och

sv

945 results

Similar Podcasts

Classic Radio Science Fiction

solgoodmedia.com

Mission to Mars

Inception Point Ai

The 365 Days of Astronomy

365DaysOfAstronomy.org

Creek Devil

william Jevning

UFO Chronicles Podcast

Nik Hunter