x

75% of people globally want unbiased news (Pew Research) but are concerned they're not getting that.

Get balanced coverage with Symby. See how stories are covered across diverse outlets and spot when one side covers a story the other skips.

PODCAST

Språket

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

science

All Episodes

00:24:16

Dags att modernisera stavningsreglerna?

Språket ·

2015/03/24

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redandå fanns de som vill gå längre, föreningen Nystavarna ville reformera stavningen ännu mer och förordade bland annat att alla j-ljud skulle

sv

00:24:29

Talar kvinnor och män olika språk?

Språket ·

2015/03/17

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik,som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick

sv

00:24:29

Substantivering lägger dimridåer över språket

Språket ·

2015/03/10

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi

sv

00:24:29

De misstänkta är på fria fötter?

Språket ·

2015/03/03

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten". Programledare Emmy RasperSpråkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio

sv

00:23:20

"Nakenfis avslöjad i olika devices"

Språket ·

2015/02/24

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

sv

00:24:10

Varför skriver polisen i historiskt presens?

Språket ·

2015/02/17

"En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan" Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i

sv

00:24:29

I vilken kontext kan ordet kontext användas?

Språket ·

2015/02/10

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag. Programledare Emmy Rasper Alla veckans språkfrågor Vad har

sv

00:24:09

Ska vi ta en eller ett fika?

Språket ·

2015/02/03

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare runt förra sekelskiftet – dåtidens hipsters. Kaffe blev kaffi och kaffi blev fika. Numera ett

sv

00:24:30

"Livet på en pinne" och andra metaforer från hönshuset

Språket ·

2015/01/27

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. - Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det lätt att använda liknelser och metaforer från hönshuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler hönsmetaforer Trilla av pinn - dö Hackkyckling - person som ständigt utsätts för omgivningens klander Hackordning - informell ordning som ofta liknar officiella maktstrukturer Som en tupp i

sv

00:24:29

"Nä men, vi är elva man på plan."

Språket ·

2015/01/20

Att börja ett svar med uttrycket nä men kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger nä men och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland. - Att börja ett svar med "nä men" kan handla om att ta avstånd eller att vilja nyansera frågan och inte svara så distinkt

sv

00:24:20

Det är bara take it or leave it

Språket ·

2015/01/13

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.- Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom om en grammatisk regel som kanske kommer försvinna i framtiden - distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen. Eva Sundgren,

sv

00:24:15

Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton?

Språket ·

2015/01/06

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, ger i alla fall svar på veckans språkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla veckans språkfrågor Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton? Har ordet task något med ordet taskig att göra? Vad betyder egentligen

sv

00:24:29

2014 = Mobilzombie, köttnorm, plastbanta, selfiepinne...

Språket ·

2014/12/31

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska Sproglabratoriet och diskuterar språkens olika nyord.

sv

00:24:29

God jul, God fortsättning, Gott slut, Gott nytt år...

Språket ·

2014/12/23

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet jul, var kommer det ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens viktigaste begrepp - gröt, sylta och norrländska pumla, hur kom orden till oss - och varför pratar vi om att julen just nu "står för dörren"? Programledare Emmy Rasper

sv

00:24:29

"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag...

Språket ·

2014/12/16

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. –Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Han har undersökt hur ordet kvinna används

sv

00:24:29

Extra val, extraval, nyval eller omval?

Språket ·

2014/12/09

Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Vad betyder ordet skånk och vad kommer det ifrån? Varför heter det skönlitteratur? Var har bokstavenR tagit vägen i vissa

sv

00:24:29

#mittord i Språket - om flerspråkighet och nutida...

Språket ·

2014/12/02

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en

sv

00:24:29

Grymma bilder?

Språket ·

2014/11/25

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om hur ordet grym har fått en förändrad polaritet, från negativt till något positivt och hur andra ord har gått igenom en liknande process. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom - en uppdatering kring diskussionen om minskade bidrag till Terminologicentrum, TNC. Som vi pratade om i Språket för några veckor sedan. Alla veckans språkfrågor Har uttrycket "av och till" blivit

sv

00:24:28

En myt att danskan har fler engelska lånord

Språket ·

2014/11/18

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jämställdhet med män". Enligt människor som tillfrågats av Novus, allt från: "PMS-tanter på

sv

00:24:29

Norska + danska + svenska = sant

Språket ·

2014/11/11

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på -is? Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø? Om "falska vänner" Varför betyder inte rolig lugn på svenska som det gör på danska och norska? Varför betyder grina olika saker på

sv

947 results

Similar Podcasts

Classic Radio Science Fiction

solgoodmedia.com

Mission to Mars

Inception Point Ai

The 365 Days of Astronomy

365DaysOfAstronomy.org

Creek Devil

william Jevning

UFO Chronicles Podcast

Nik Hunter