x

75% of people globally want unbiased news (Pew Research) but are concerned they're not getting that.

Get balanced coverage with Symby. See how stories are covered across diverse outlets and spot when one side covers a story the other skips.

PODCAST

Språket

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

science

All Episodes

00:24:28

Är utvecklingen av det svenska fackspråket hotad?

Språket ·

2014/11/04

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Stödet till

sv

00:24:29

Vi ses nästa fredag! Eh, jaha när exakt är det?

Språket ·

2014/10/28

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel? Det nordiska temat går vidare i Språket. Kari Lund undervisar svenskar i norska språket och berättar vad som är svårast för svenskar att lära sig och vad norrmän menar när de säger "jag har ingen anledning att träffa dig."

sv

00:24:29

Gör som Skavlan - snakke svorsk!

Språket ·

2014/10/21

Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, något somblivit både kritiserat och hyllat.2010 tilldelades han föreningen Norden språkpris för sitt

sv

00:24:29

"I Loches you" - en slogan som orsakat mordhot i...

Språket ·

2014/10/14

Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas. –Alla människor borde vårda sitt modersmål därför

sv

00:24:30

Förstår du danska och norska?

Språket ·

2014/10/07

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska,

sv

00:23:58

Vilken är din hatmetafor?

Språket ·

2014/09/30

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som

sv

00:24:29

Dags att slopa de och dem?

Språket ·

2014/09/23

Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för

sv

00:24:29

Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?

Språket ·

2014/09/16

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns

sv

00:24:29

Nu ska herr politiker göra ett uttalande

Språket ·

2014/09/09

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs Universitet

sv

00:24:29

Förstår du vad politiker säger?

Språket ·

2014/09/02

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. - Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt om inte fler har fastnat för ordet och att det inte har gått fram bättre, säger

sv

00:24:28

1600-talets fransmän går ej att lita på!

Språket ·

2014/08/26

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Ylva Byrman doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på

sv

00:24:29

Hallå? Vem där? Hur svarar du i telefon?

Språket ·

2014/08/19

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefon i olika länder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Vad kommer

sv

00:24:11

Kan Attefall göra en Friggebo?

Språket ·

2014/06/17

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets

sv

00:24:29

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Språket ·

2014/06/10

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki,

sv

00:24:17

Varför heter det radarpar?

Språket ·

2014/06/04

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

sv

00:24:29

Hur ska semikolon användas och varför heter det...

Språket ·

2014/05/27

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt

sv

00:24:29

Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?

Språket ·

2014/05/20

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna

sv

00:24:29

Jag ger dig en tock när jag är utanför!

Språket ·

2014/05/13

Lyssnaren Johan har hört ett nytt uttryck - att ge någon en tock - det används enligt honom av hipsterpappor på Södermalm i Stockholm och betyder att ringa en signal i syfte att bekräfta något redan avtalat. Men varifrån kommer ordet? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, har åkt jorden runt och letat efter "tock". En annan småbarnspappa, lyssnaren Jakob, efterlyser ett ord för tiden mellan att man vaknat efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt. Fråga Finns ett

sv

00:24:29

Jag ska hara iväg till affären!

Språket ·

2014/05/06

Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Använder du djur som rörelseverb? I så fall vilket? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i

sv

00:24:30

Ska vi ta en bensträckare?

Språket ·

2014/04/29

Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.- Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är extra intresserad av grammatik och språkhistoria

sv

947 results

Similar Podcasts

Classic Radio Science Fiction

solgoodmedia.com

Mission to Mars

Inception Point Ai

The 365 Days of Astronomy

365DaysOfAstronomy.org

Creek Devil

william Jevning

UFO Chronicles Podcast

Nik Hunter