x

75% of people globally want unbiased news (Pew Research) but are concerned they're not getting that.

Get balanced coverage with Symby. See how stories are covered across diverse outlets and spot when one side covers a story the other skips.

PODCAST

Språket

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

science

All Episodes

00:24:30

Är du placerad?

Språket ·

2013/01/15

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet nyfiken som 9-årige Emil undrar över - varför heter det så? Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-arg att läsa-tofs betyder något annat i dag-rädd om något och rädd för något Lyssna på alla avsnitt i

sv

00:07:37

Språkbiten – möjliga val

Språket ·

2013/01/12

-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga han bara skrattar men inte han ofta skrattar?-polisens hela utredning eller hela polisens utredning?-adjektiv med er-ändelse: glader och rädder-göra mål och lägga mål Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

sv

00:24:30

Kyllä se gällaa - visst funkar det!

Språket ·

2013/01/08

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli - det var ett språk med låg status och långt ifrån alla talade det med sin barn. Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren

sv

00:24:30

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Språket ·

2013/01/02

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt

sv

00:24:30

Varifrån kom myglaren

Språket ·

2012/12/26

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och

sv

00:24:30

Vad finns under ytan?

Språket ·

2012/12/18

I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare. Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder (detta inslag sändes första gången 2009):- lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa-

sv

00:24:30

Från tynga till utsudda - om Sveriges största ordbok

Språket ·

2012/12/11

Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjades under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet. Alla större bibiliotek har de redan tryckta 35 banden, och för allmänheten finns den inskannade versionen gratis på nätet. SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, försteredaktör vid ordboksredaktionen i Lund. Hennes kapitel om ordet vatten i kommande band tar upp såväl

sv

00:24:30

Hur smakar äpplet?

Språket ·

2012/12/04

För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om oro för framtidens språk. Hur lär sig unga skriva i dag?- 'en' i stället för 'man', som i 'undrar om en

sv

00:24:30

Vinspråk i förvandling

Språket ·

2012/11/27

Från 'ryggrad och resning" till "svettig häst" - med de orden skull man kunna illustrera den utveckling som vinspråket genomgått under de senaste decennierna, då vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande. I veckans program talar vinskribenten Mikael Mölstad om den utvecklingen. Dialekt i skrift var ju uppe i

sv

00:24:30

Ny teknik släpper fram dialekten

Språket ·

2012/11/20

När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. Hennes forskning om ungdomarnas sms-skrivande publicerades för ett år sedan och nu har hon fått pris för sin pionjärinsats. (Kungliga Gustav Adolfs Akademien har tilldelat henne ett pris ur Anders Diös' fond för svensk hembygdsforskning.)Men själva undersökningen gjordes för

sv

00:24:30

Prisat språk

Språket ·

2012/11/13

I veckans program möter ni årets tre mottagare av Sveriges Radios årliga språkpris. De är:Michael Ragnarsson, P4 Jämtland - "en begriplighetens mästare, som med ordglädje, variation och "glimten i örat" levandegör dagens händelser".Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1 - "en naturbegåvning, som med sitt rika bildspråk får lyssnaren att se morgondiset och förstå arternas samspel".Lasse Willén, Naturmorgon i P1 - "en fängslande folkbildare, som med poetiskt jordnära språk och total närvaro i

sv

00:24:30

Jiddisch - språk och kulturarv

Språket ·

2012/11/06

Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund.Den danske språkforskaren Steffen Krog berättar om vad som hände med språket hos en grupp talare av jiddisch sedan de lämnat Rumänien och bosatt sig i USA.Paul Glasser, forskare och chef vid YIVO, ett institut för jiddischforskning i New York,

sv

00:24:30

Förr läste man högt

Språket ·

2012/10/30

När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik: -medlemskap - varför bara ett s?-det ibland svåra valet mellan men och

sv

00:24:30

Nörden i nytt ljus

Språket ·

2012/10/23

Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas gubbar, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet fruntimmers resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Och apropå ord: nätgruppen Nörduppropet försöker påverka Svenska Akademiens ordlista, SAOL, att ändra sin definition av

sv

00:24:29

Apkul och megasnyggt – ordlek med små förled

Språket ·

2012/10/16

Säger du ord som laserkul och ninjasvår tillhör du nog den ganska stora grupp människor som tycker om att leka med ord. - Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem. Överst på listan bland populära förstärkande förled är jätte-, skit-, super- och as-; tätt följda av svin-, rå- och ur-. Du kan fortfarande delta i Hedvig Skirgårds

sv

00:24:27

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan

Språket ·

2012/10/09

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'- när började man säga det?-bodde du inte på landet - dåtid, fast man menar nutid. Varför?-upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp-hjärnor och hjärtor i barnspråk-ja

sv

00:24:11

Som det låter

Språket ·

2012/10/02

Det är en hel del förändringar på gång i svenskt uttal, men hur bestående förändringarna är kan vi inte veta i dag. Det säger Olle Engstrand, professor i emeritus i fonetik, som i veckans program berättar om vokaler på vandring i svenskan: korta 'ö' blir 'u' och de lång 'ö-' och 'ä-ljuden' får ny färg bland unga talare. Vi får också höra om hur våra öron kan bedra oss i bedömingen av talare av sydeuropeiska språk. Vi tycker de talar snabbare, men det är inte nödvändigtvis så, säger han. Professor

sv

00:24:29

Aktuella ord

Språket ·

2012/09/25

Ord kan aktualiseras av många skäl och gamla ord kan framstå i ett nytt skimmer. Hummerfiskepremiären den 25 september har väckt en av veckans frågor, som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans samtliga frågor:-mera om ordet bast - synonym för år i många sammanhang, men inte alla-flicka och pojke, en fortsättning på berättelsen om orden som vandrat ner i åldrarna- men varför forsätter man då använda flickvän och pojkvän om äldre personer?-flicka och pojke i Finland-snuskhummer - vad har

sv

00:24:30

Urgamla och moderna språkfrågor

Språket ·

2012/09/18

På en järnvägsstation i Luxemburg hör man otaliga språk - en illustration av hur Europas befolkning förändrats under senare årtionden, säger Adelheid Hu. Hon är språkforskare vid Luxemburgs universitet och diskuterar innebörden av ett nytt begrepp inom språksociologin, superdiversity eller supermångfald. Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, säger att många forskare i dag ser sociala strukturer som föränderliga, eller förhandlingsbara, och i flera länder forskas det

sv

00:24:30

Språket i landskapet

Språket ·

2012/09/11

De små språken ska inte bara talas - de ska synas också. Det säger Elana Shohamy vid Tel Aviv University som är en av förgrundsgestalterna bland de språkforskare som undersöker det lingvistiska landskapet. Tel Aviv är en officiellt tvåspråkig stad, med arabiska och hebreiska, men arabiskan syns knappt i offentlig reklam eller på skyltar, och språkets osynlighet bidrar till marginaliseringen av arabisktalande, säger hon. Liknande undersökningar görs i flera länder i Europa med minoritetsspråk, till

sv

947 results

Similar Podcasts

Classic Radio Science Fiction

solgoodmedia.com

Mission to Mars

Inception Point Ai

The 365 Days of Astronomy

365DaysOfAstronomy.org

Creek Devil

william Jevning

UFO Chronicles Podcast

Nik Hunter