x

75% of people globally want unbiased news (Pew Research) but are concerned they're not getting that.

Get balanced coverage with Symby. See how stories are covered across diverse outlets and spot when one side covers a story the other skips.

PODCAST

Lärare & Forskning

Lärarstiftelsen

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

education natural sciences

All Episodes

27:27

33. Undervisning i fritidshem: balansera mål och...

Lärare & Forskning ·

2025/11/17

I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till? Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings universitet, har särskilt undersökt utmaningarna med ämnesrelaterad undervisning i fritidshem. Hon berättar

sv-sv

25:47

32. Skapa kulturella uttryck i slöjden

Lärare & Forskning ·

2025/10/15

Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är ”fint” med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något ”samiskt” eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I läroplanerna framgår det tydligt att elever ska arbeta med att skapa estetiska och kulturella uttryck

sv-sv

23:28

31. När fel svar ger möjlighet att lära algebra

Lärare & Forskning ·

2025/09/15

Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3, 6, 9, 12, 15. En studie med elever i årskurs två har visat att vissa aspekter är särskilt viktiga i undervisningen för att barnen ska ha möjlighet att utveckla algebraiskt tänkande. Bland annat att eleverna lär sig att alla talmönster är konstruerade enligt en

sv-sv

22:51

30. Så främjades social hållbarhet när elevernas egna...

Lärare & Forskning ·

2025/08/15

Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden. Studien bygger på intervjuer och observationer av undervisningen som leddes av klasslärare, en poesipedagog och musiklärare på en lågstadieskola belägen i ett

sv-sv

25:36

29. Att leka sig fram till kunskap i förskolan

Lärare & Forskning ·

2025/06/16

I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande. I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från

sv-sv

29:53

28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik

Lärare & Forskning ·

2025/05/15

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande. Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som

sv-sv

27:59

27. Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor

Lärare & Forskning ·

2025/04/15

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel? ”Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband

sv-sv

28:16

26. Genom dialog blev yrkeskunnande till...

Lärare & Forskning ·

2025/03/17

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat. ”För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel”, säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete

sv-sv

27:02

25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna...

Lärare & Forskning ·

2025/02/17

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. ”Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord”, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade

sv-sv

26:09

24. Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när...

Lärare & Forskning ·

2025/01/15

Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. ”Det här är jätteviktigt för att förstå att

sv-sv

19:35

23. Så kan slöjd utveckla språket

Lärare & Forskning ·

2024/12/16

När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller

sv-sv

28:36

22. Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?

Lärare & Forskning ·

2024/11/15

Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet

sv-sv

28:19

21. När matematik blir ett språkprov

Lärare & Forskning ·

2024/10/15

Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet ”drygt”. Istället för ”lite mer” uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse ”otrevlig” och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och

sv-sv

31:35

20. Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev...

Lärare & Forskning ·

2024/09/16

När ”kokboksreceptet” för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om. Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och

sv-sv

26:17

19. Poesi som resurs i undervisningen

Lärare & Forskning ·

2024/08/15

Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet Trots alla kända

sv-sv

27:41

18. Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli...

Lärare & Forskning ·

2024/06/17

Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv. Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i

sv-sv

21:18

17. Att utveckla någon annans text – om textuniversum...

Lärare & Forskning ·

2024/05/14

Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum. ”Eleverna måste förstå hur en berättelse är uppbyggd och kunna tolka och omtolka när de gör sina egna

sv-sv

26:13

16. Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv...

Lärare & Forskning ·

2024/04/15

Lek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn samtidigt som barnens handlingsutrymme främjas: så kallad lekresponsiv undervisning. ”Undervisning behöver inte vara något som är separerat från leken – att först har vi

sv-sv

17:45

15. Att maximera läsförståelse – högpresterande...

Lärare & Forskning ·

2024/03/15

För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin studie om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Vad gjorde de speciellt för att ta till sig och minnas en text? Hur medvetna var de om sina lässtrategier och vilka andra faktorer hade betydelse för att maximera läsförståelsen? Bland annat svarade en

sv-sv

26:35

14. Vems historia berättas i klassrummet? Att...

Lärare & Forskning ·

2024/02/15

Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats? Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. Mathias och Line menar att det behövs

sv-sv

33 results

Similar Podcasts

Science Talk

Albert Einstein College of Medicine

五分钟心理学

柠檬心理

Daily Facts

Amalia Dupray and Montgomery Jones.

Les dents et dodo

BFMTV

Veterinary Clinical Podcasts

The Royal Veterinary College